Det är den 13 september 2022 på FN:s högkvarter i New York. FN:s generalsekreterare António Gutierrez, klädd i kavaj, skjorta och slips, spelar in ett tal, med viktig information till världens ledare och världens folk

”Our climate is heating rapidly. Floods, droughts, heatwaves, extreme storms and wildfires are going from bad to worse, breaking records with ever alarming frequency.”

Och sen kommer någonting som får många forskare att reagera, – att antal väderkatastrofer har blivit fem gånger vanligare.

”The number of weather, climate and water-related disasters has increased by a factor of five over the past 50 years.”

Enligt IPCC, som är den vetenskapliga auktoriteten som FN:s alla medlemsländer lutar sig mot,  så råder det inte  någon tvekan om att växthusgaser värmt upp jorden och att det påverkar klimatet negativt, men någon uppgift, om en femfaldig ökning av väderkatastrofer har aldrig publicerats. Samtidigt sprider stora organisationer inom FN-systemet uppgifter som inte verkar vara baserade på forskning.

Till exempel att antalet väderkatastrofer har femfaldigats, att 1,7 miljoner barn varje år dör i klimatförändringar, att 14 gånger så många kvinnor och barn dör i naturkatastrofer jämfört med män.

FN:s generalsekreterare António Gutierrez är en av världens mest inflytelserika personer, och det han säger den här septemberdagen är sensationellt: Vi drabbas alltså av fem gånger så många väderkatastrofer, där stormar, översvämningar, torkor, värmeböljor och andra fenomen slår sönder våra samhällen.

Men om man plöjer igenom de olika rapporterna finns det en källa angiven: EM-DAT. Förkortningen står för Emergency Events Database. Det är en global databas över väderkatastrofer och naturkatastrofer.

Chef för denna databas är Debarati Guha-Sapir, som är professor i epidemiologi vid University OF Louvain och senior Fellow vid Johns Hopkins University i Baltimore.

Debarati har studerat naturkatastrofers verkan på samhället och människan sedan 1980-talet och har i decennier hållit föreläsningar för FN och medverkat i olika klimatrapporter.

1988 börjar Debarati och hennes kollegor bygga upp den globala katastrofdatabasen EM-DAT.  De samlar in data, även bakåt i tiden, om väderkatastrofer och andra naturkatastrofer, som bevisligen har vållat dödsfall eller skador. EM-DAT kom med tiden att bli världens mest använda referensdatabas, för de flesta institutioner som fastställer policy.

Från 1970 fram till millennieskiftet 2000 ser det ut som att antalet väderkatastrofer har femfaldigats i statistiken. Kurvan går brant uppåt, för att sedan plana ut.

Statistisk fallgrop

Ökningen, menar Debarati, beror huvudsakligen på den tekniska utvecklingen, med billigare telekommunikation, samt bättre mediabevakning och internationellt samarbete.

Man kan inte dra några exakta slutsatser av situationen från 70-talet till nu.

Enligt Debarati Guha-Sapir skulle det vara farligt och missvisande. Det skulle vara farligt och vilseledande mot hela världssamfundet.

Bristerna EM-DAT:s statistik kallas för ”time bias” och är väl dokumenterade sedan flera år tillbaka. På EM-DAT:s hemsida varnar man till och med för att använda statistiken från före 2000.

Med tiden släpper dock FN sin försiktighet i hur de använder siffrorna. Snart går flera FN-organ och FN:s generalsekreterare själv ut med att väderkatastrofer har femfaldigats.

Så när FN och FN:s generalsekreterare Antonio Gutierrez säger att väderkatastrofer har femfaldigats, vilseleder de medier, politiker och publik.

Denna artikel bygger på ett program som sändes i Sveriges Radios kanal 1 Kaliber och den grävande journalisten är Ola Sandstig.

Reportern Ola Sandstig skickar i samband med att programmet sändes, ett mejl till FN:s generalsekreterare och hans talesperson angående den femfaldiga ökningen av väderkatastrofer.

Men skriver senare ”Vi får inget svar från FN:s generalsekreterare eller hans talesperson angående den femfaldiga ökningen av väderkatastrofer”

 

Anders Jarkiewicz