Nyhetsmedia som SVT och dagstidningar som DN har under sommaren ägnat en stor del av utrymmet åt att visa bilder och kommentera de pågående skogsbränderna i Spanien och Frankrike

I skildringen har man gång på gång talat om ”extremvärme” som en av de största orsakerna till bränderna, och denna extravärme skall enligt narrativet bero på ökat utsläpp av koldioxid- CO2. Vi har alltså Klimatkrisen som den viktigaste orsaken till storbränderna.

Men: Vad beror i verkligheten dessa många och stora bränder på?

Brinner det mer i vår tid än förr?

Vad säger forskningen?

Svar:

Johan Sjöström som är skogsbrandsforskare vid RISE säger till tidningen EPOCH TIMES Sverige:

I Sverige har den brända arealen minskat med över 99 procent de senaste 200 åren.

I Medelhavsområdet är situationen annorlunda. Den regionen har varit exploaterad av människan i mer än tusen år. Där är bränderna allvarligare i dag än förr.

– Landskapet i södra Europa såg markant annorlunda ut för 50–60 år sedan. Det var fullt med små jordbruk och betesmark. I dag är till exempel Katalonien till 70 procent täckt av skog, men på 1960-talet fanns det skog nästan bara i Pyrenéerna, säger Johan Sjöström.

Det är människan (inte CO2) som skapar förutsättningar för skogsbränder och göder dem.

Precis som Sverige gjorde på 50-talett när man avvecklade tusentals mindre gårdar, har man på 60-talet lagt ner 10000-tals små jordbruk i Sydeuropa.

Att EU kräver att en gård är minst på 4 hektar (40 000m2) för att få gårdsstöd har ju inte stoppat denna utveckling. Den påskyndat den.

Gårdar som brukades till odling av spannmål och vall som gav föda åt betande djur övergavs och lämnades för fäfot.

Här växer gräs snabbt på vintrana med mycket regn för att sedan torka på sommaren och bli torr som fnöske.

Med denna typ av markanvändning skapar man goda förutsättningar för återkommande gräs och skogsbränder.

Hur kan då skogsbränder förhindras?

• Man bör plantera betydligt mer lövträd, t-ex- björk där löv och ved innehåller mycket lite kåda och därför inte ger elden det bränsle den behöver.

Ett grundläggande fel i vårt skogsbruk är att vi fördrar att plantera barrträd, företrädesvis tall. Detta därför att den växer fort och därmed ger snabb utdelning på investerat kapital.

Tallen innehåller dock en stor del kåda som lätt antänds och brinner som ett stearinljus.

2                   Man bör städa upp i skogarna efter vintern, samla ihop torra nedfallna grenar och torrt gräs och bränna detta innan värmen slår till och bränna detta under kontrollerade former.

Redan ursprungsbefolkningen i Carlifonien insåg för 15 000 år sedan att något borde göras för att undvika förödande skogsbränder.

De samlade in grenar och träd som ramlat till marken och brände dem tillsammans med vissnat gräs vid en tidpunkt på året då det inte var så varmt, och då det var vindstilla.

Aboriginerna som kom till i Australien för 60 000 år sedan kom snart på ett sätt som förhindrade katastrofala skogs och gasbränder. De använde sig av det så kallade ”firestick farmning”. de satte eld på grässlätter före sommaren för att därmed minska mängden bränsle. Om det tros det skulle bryta ut bänder under den varma och torra delen av året, skulle den inte bli lika allvarlig som den annars kulle ha blivit.

• Låt djur beta ängsmark med lämpliga grässorter

. I Spanien använder man urgamla metoder för att förhindra gräsbränder i brandkänsliga områden – åsnor. Åsnor fördrar grässorter som torkar under sommaren och har en enorm aptit. Åsnor används i södra Katalonien och där tog den ideella organisationen Tvisssa Donkey Firefighters han om övergivna åsnor och lät dem arbeta som brandmän. I dag består hjorden av 62 åsnor och försök med att införliva vildhästar i projektet skall också påbörjas. Varken vildhästar eller åsnor kanske är lämpade för Sverige, men får och getter finns det goda förutsättningar för.

Det kan vara av intresse att i sammanhanget kommentera klimatomställningen som utpekar koldioxid som den främsta orsaken till extremväder.

VD Johanna Jeansson vid Kunskapsverket säger att vi i Sverige är ensamma om minusutsläpp i Europa”!

En ny rapport visar att skog och mark tar upp mer koldioxid än vad den svenska ekonomin (industri och transporter) släpper ut. Sverige ligger bra till om man jämför resten av världen.

Nu kommer också nya signaler från EU som förordar anpassning till klimatet om man vill påverka människors förmåga att hantera ”extremväder”

EU analytikern Andre Wolf säger att” utsläppsminskningar är allt svårare att sälja in inom EU och att nå nollutsläpp är avsevärt dyrare än att anpassa samhället för ett varmare klimat”.

Om man som många forskare påstår att det är mänskans utsläpp som är huvudorsak bakom uppvärmningen, så kommer effekten på temperaturen att märkas först efter 25–30 år.

”Med nollutsläpp i hela världen från år 2060, kommer inte någon minskning av värmeböljor att hinna noteras av någon nu levande människa., enligt en annan beräkning.

Det innebär enligt analytikern Andre Wolf att EU betalar ett mycket högt pris i form av osäker energiförsörjning under överskådlig tid för ett utfall som även i bästa fall måste betraktas som magert”.

Åter andra forskare tillbakavisar scenerier där det är människan som är orsaken till förhöjd koncentration av koldioxid och därmed ”extremvärme”.

Sådana forskare som Patrik Moore (kanadensisk doktor i ekologi och medgrundare till Green Peace) pekar på att klimatförändringar på jorden har pågått i många miljoner år – så det kan omöjligen vara ett verk av människan, som beräknas vara 315 000år.

Under denna tid (570miljoner år) har halten av koldioxid i atmosfären varierat från 6000 ppms till dagens globala nivå: som ligger stabilt runt 427 ppm ( i slutet av sommaren 2026)

Notera att halten av koldioxid inte har någon korrelation med temperaturen på jorden under denna tid.

Han framhåller också att atmosfären till 20.5 volymprocent består av syre eller 205 000ppms. Jämför detta med den lilla  andelen av koldioxid som står för 0,425 volymprocent, eller 415ppm.

Vissa forskare och politiker vill få oss att tro att det är dessa blygsamma halter av koldioxid som styr klimatet över hela jorden, och som måste bekämpas och styras så att allt jordiskt liv inte utplånas.

De som har satt sig in i problematiken med våldsamma gräs och buskbränder har nu att besluta vad som skall göras för att bryta raden av återkommande bränder.

Att nå nollutsläpp är avsevärt dyrare än att anpassa samhället till ett varmare klimat.

• Installera luftkonditionering. Om temperaturen vissa dagar gör livet outhärdligt för vissa personer, som tex. gamla och sjuka varför då inte ge dem en dräglig tillvaro med hjälp av A/C. Här finns mycket att göra, i USA och japan har 90% av hushållen tillgång till luftkonditionering medan siffran för EU är blott 20%.
• Bygga in mer skugga och plantera fler träd i städer.
• Hålla efter undervegetationer i skogar och underhåll brandgator
• Plantera vädertåliga grödor och rotera mellan olika grödor.
• Plantera mangrove och annan växtlighet längs kuster och flodbäddar för att motverka översvämningar.
• Återställa våtmarker för att dämpa effekter av torka.
• Bygga vallar och dika ut för att minska risken för översvämning.
• Installera varningssystem för oväder.

 

Anders Jarkiewicz