Socialdemokratiska partiet har under det senaste decenniet tagit många märkliga beslut.

Med tanke på Hamas angrepp på Israel med bestialiska mord och våldtäkter mot försvarslösa civila och kidnappningen av hundratals judar av olika nationaliteter, avslöjades den Palatinska statens sanna natur.

Beslutet den 30 oktober 2014 att erkänna Palestina som en stat togs av den nytillträdda socialdemokratiska regeringen 28 dagar efter att regeringen tillträtt.

Vadan denna brådska?

Det var så bråttom att regeringen inte hann göra en noggrann beredning av detta stora ärende som gick stick i stäv med internationell lag och tvärt emot de andra länderna i EU och de borgerliga väljarnas vilja

Det svenska erkännandet av staten Palestina, vilade bland annat på uppfattningen att Palestina stod bakom tvåstatslösningen och därmed erkände Israels rätt att existera som stat.

Det saknas helt enkelt diarieförda beslutsunderlag i riksdagens arkiv.!

Det enda dokument som finns är en bilaga: (Lines to take – Sweden recognizes the State of Palestine, bilaga till UD-2014-68817), som är daterad efter regeringsbeslutet. I detta allmänt hållna dokument fastställer regeringen att den palestinska myndigheten ”entydigt förpliktigat sig för tvåstatslösningen, för ett erkännande av Israel och att lägga våldet åt sidan

Detta dokument i bilagan där erkännandet av staten Israel och löftet att lägga våldet åt sidan saknar all kontakt med verkligheten

Palestina stadgarna (the Palestinian National Charte). reviderades 1968, och enligt dessa stadgar som finns tillgängliga på internet förespråkas Israels utplåning och att kampen från palestinsk sida ska ske med våld

Nyckelparagrafen nummer två i 1968 års stadgar lyder: ”Palestina är med de gränser det hade under det brittiska mandatet, en odelbar enhet”. Och att ”väpnad kamp är enda sättet att befria palestinierna”. Vidare

”Palestina syftar till avlägsnandet av sionismen i Palestina” och att ”bildandet av staten Israel är helt och hållet illegalt” (paragraferna 9, 15 och 19).

Den Palestinska myndigheten har aldrig haft för avsikt att erkänna Israels rätt att existera som stat. Israel skall utplånas. Deras stridsrop hörs på gatorna i Malmö och på Sergels torg ” ”Från floden till havet” (arabiska: ”من النهر إلى البحر”.

Med stöd av Iran har man under många år byggt upp en förmåga att anfalla Israel genom att smuggla in missiler och granater via Egypten, byggt miltals av underjordiska tunnlar där man förvarat vapnen och inrättat kommandocentraler och skickat unga män för utbildning i gerillakrigföring i läger kontrollerade av Iran.

I skrivande stund skickar man hundratals missiler dagligen mot Israel och håller över 200 judar som gisslan. Den egna befolkningen förhindras att söka säkerhet i andra delar av landet, därför att deras uppgift är att vara levande sköldar för att påverka världsopinionen när de dör i anfall från Israel mot det de kommandocentraler som befinner sig djupt nere i marken under de mänskliga sköldarna.

Varför hade socialdemokraterna så bråttom att erkänna Palestina och därmed indirekt erkänna Hamas?

Så bråttom att de inte gav sig tid att bereda det kontroversiella beslutet? Inte gav sig tid att sök fakta genom kontakter med andra länder, eller utforska om den Palestinska myndigheten verkligen hade ändrat sina stadgar som uttryckligen kräver att Israel skall utplånas.

Varför var det så bråttom?

Därför att socialdemokraterna strävade efter att Sverige skulle bli inröstade i FN:s säkerhetsråd under deras mandattid i regeringen.

Det innebar för socialdemokraterna att förödmjuka sig mot en mängd arabiska och muslimska länder i Afrika och mellanöstern inklusive Iran.

Här kommer erkännandet av Palestina in i bilden – det var priset de behövd betala för att få den muslimska världens röst.

Under 2017–2018 nådde partiet sitt mål, man (Sverige) blev inröstad som medlem, men partiet erkänner i efterhand att världen inte blivit bättre under sin tid i rådet.

När dagens partiledare för Socialdemokraterna talar i riksdagen eller i andra publika sammanhang inleder Magdalena Andersson ofta med frasen ”vi gör det som är bäst för Sverige (inte det egna partiet).

Hur var erkännandet av Palestina som suverän stat bra för Sverige?

Jag återkommer till andra märkliga beslut som det stora socialistiska partier tagit på senare tid.

 

Anders Jarkiewicz