Sedan de uppmärksammade koranbränningarna för något år sedan, och den negativ påverkan de hade på Sveriges ansökan om NATO medlemskap har kraven på förbud mot koranbränning skallat.  Därmed inskränkt yttrandefrihet.

En försämring av den grundlagsskyddade friheten att yttra sig, utan att riskera att straffas, har av en majoritet av vår befolkning framstått som ett billigt pris för att slippa främmande staters hat och illvilja.

Fredagen den 5 juli presenterades så utredaren Mattias Larsson ett förslag till beslut som inte krävde förändring av grundlagen om yttrandefrihet utan möjlighet för myndigheterna att besluta om var och när denna frihet får utövas.

Vad som sker är att du under vissa omständigheter inte får göra eller säga någonting på en viss plats eller viss tid. Men inget förbud mot att säga det någon annanstans, säger utredaren Mattias Larsson.

I fria samhällen får man leva med risken att bli kränkt.

”Om regler och lagar hade stiftats med utgångspunkten att inget fick vara kränkande, då hade vi i Sverige fortfarande haft stränga förbud mot att ifrågasätta kristendomen eller kritiserat kungen” säger Sakine Madon i sin utmärkta bok Inget är heligt.

För den frihet att tänka och framföra våra synpunkter som vi har i dag, har människor torterats, avrättats och fängslas.

Filosofen John Stuart Mill framhåller i sin bok <Om friheten> som kom ut första gången 1859 och som av många anses vara yttrandefrihetens bibel, ”vi kan för det första ha fel. En åsikt vi tystar kan visa sig vara riktig, sann. Det är därför riskabelt att tro sig vara ofelbar. Insikten om sin egen felbarhet är en del av att var en seriös tänkare”.

Motstånd mot våra egna idéer gör oss levande som tänkare. Genom att åsikter och påstående tillåts mötas och brytas kan sanningen växa fram.

Under flera tusen år ansågs jorden vara universums centrum, det var först på 1500 talet som Copernicus vågade offentliggöra sina skrifter och teser om att det i stället var solen som befann sig i vårt solsystems mitt.

Galileo Galilei och Isaac Newton tog senar upp tråden. Dock tvingades Galilei år 1633, inför den katolska kyrkans inkvisitionsdomstol avsvärja sig>>den felaktiga läran>>. Hans lyckades undvika att bli bränd på bål, men sattes i husarrest för resten av sitt liv.

Det tog 368 år för kyrkan att upphäva domen mot Galilei!

När yttrandefriheten inskränks, hindras enskilda från att yttra och ta del av yttranden. Det är en frihet som vi har, om inte staten aktivt tar den ifrån oss.

Det är viktigt att komma ihåg att yttrandefriheten inte handlar om vad vi får säga om och till andra människor – det handlar om att statsmakten inte får hindra medborgarna från att kritisera överheten.

Ett mer subtilt hinder mot att fritt uttrycka sin mening har på senare tid dykt upp i vårt samhälle. – åsiktskorridoren-

Statsvetaren Henrik Oscarsson förklarar åsiktskorridor med ”det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd — är mycket smal i Sverige”.

Svenska debattklimatet är de facto oerhört konsensusinriktat, vi är ofta rädda för debatt.

I många andra länder är den intellektuella lusten att debattera oändligt mycket större till vardags än i Sverige, där man söker minsta gemensamma nämnare hellre än konflikter.

En som vägrade att kompromissa, var konstnären Lars Vilks, vars rondellhundar föreställande profeten Muhammed väckte stor irritation och ilska hos en stor del av den muslimska världen.

al-Qaida ställde ut en belöning på 100 000 dollar för den som lyckades döda konstnären för detta tilltag. Vilks levde resten av sitt liv fram till sin våldsamma död med ständigt livvaktsskydd.

Dåvarande utrikesministern Laila Freivalds (S) besökte moskéer och skrev till regeringar i muslimska länder och bad om ursäkt för tilltaget av Vilks med orden ”Jag ber om ursäkt för att vi i Sverige har enstaka personer som är så hänsynslösa och medvetet kränker andra människors religioner”.

Utrikesministeriet kontaktade vidare Webbhotellet där Sverigedemokraternas officiella hemsida och tillhörande webbplats var registrerad och fick den nedslängd!

Åtgärderna fördömdes av oppositionen, av publicistklubben och pressombudsmannen.

I slutändan fick journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funke det stora journalistpriset för avslöjandet av intrånget och utrikesministern Freivalds fick avgå.

Under andra världskriget stod yttrandefriheten inte högt i kurs.

Per Albin Hansson yttrade följande om yttrandefriheten vid krigets utbrott.; ”hava vi rätt att kräva ansvarskänsla och självtukt vid handhavandet av denna dyrbara gåva”

Om något publicerades som uppfattades misshagligt av Nazityskland, så beslagtogs tidningen omgående.

Ett direktiv till Sveriges alla tidningar från pressrådet år 1941 löd;   >> undvika detaljerade skildringar av grymheter i samband med kriget.<<. Inte ett ord om koncentrationslägren vedervärdighet med andra ord.

Dåtidens mest kända antinazister Torgny Segerstedt och Ture Nerman hamnade på Långholmens Centralfängelse efter att ha påståtts häda Adolf Hitler.

I modern tid fick Donald Trump sitt konto på Twitter ned stängt då företaget menade att presidenten hade uppviglat till stormningen av kongressbyggnaden.

Vad är vårt öppna och demokratiska samhälle värt?

Är det de lättkränktas vilja som skall styra rikets beslut?

Vågar vi säga vår innersta mening, utan att det får följder för vår anställning, hälsa och säkerhet?

 

Anders Jarkiewicz